Jag vetitusan vad jag vill säga med allt det här, mer än att brev är så fina tidsdokument om vad som en gång fanns. Långa konversationer blir sparade till eftervärlden och verkliga känslor finns inblandade i alla ord.
Nu alltid nu går det så fort. E-mail utan hej eller hejdå, utan någon större innebörd eller behov att att spara.
Kanske är det dags att ta upp den där gamla brevkonversationen med mormor?
väl talat. brev är en av de finaste saker man kan få.
SvaraRadera