13 juni 2011
Att jag aldrig ger mig.
I djupaste allra finaste Småland finns guldgruvor. I helgen tog svärföräldrana oss ungdomar på en tur genom skog och mark, till en lada mitt i ingenstans.
Och självklart lyckades jag ta mig därifrån med ytterliga en klocka.
Samlingen växer, jag ska gallra någon dag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar